Mathilda´s bloggroom

I Lördags var jag och Jennifer på fest nere på varvet. Vägen dit var rena helvetet och efter en liten bits grusande så var det ren GLANS IS. Vi slirade upp för en liten backe ( fick till och med lägga i ettan för att komma upp ). Väl där uppe stannade vi, vilket grabbarna tyckte var bra eftersom det är världens längsta backe ner till huset, och den var ännu halare. Lite panik började tränga fram i mig hur fan jag skulle komma därifrån sen, jag hade lovat att köra in Wiket och co till stan så ja hade inte så mycket val. Jag vägrade att köra ner bilen och alla andra var sten fulla, utom 1 person då, men han vägrar ju att prata med mig så det var bara att glömma att fråga honom. Till slut drog jag med mig Näbben, han kunde knappt gå rakt och jag var skit nervös. Pappa skulle säkerligen döda mig om ja kvaddade bilen + att vad skulle jag då åka i? Näbben var iaf säker på sin sak och visste att han skulle klara av de där. Han lägger iväg i full kareta och där står jag och syster och bara väntar på att höra en smäll, men ingen smäll, vi hör snarare när han kommer och springer på isen och ramlar omkull. MIN BIL VAR HEL :D

Aldrig att ja tvekar på hur han kör bil, han har nog vart med om det mesta, men att han var ganska onykter gjorde mig nervös. Men bilen är hel och Näbben klarade sig nog med några blåmärken efter hans och syster promenad tillbaka till stugan.